[et_pb_section fb_built=”1″ fullwidth=”on” _builder_version=”3.22″ fb_built=”1″ bb_built=”1″ _i=”0″ _address=”0″][et_pb_fullwidth_image src=”https:\/\/hallbalansen.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Flygande-dam.png” _builder_version=”3.19.4″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat” _i=”0″ _address=”0.0″][\/et_pb_fullwidth_image][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”3.22″ custom_padding=”0px||0px|” fb_built=”1″ bb_built=”1″ _i=”1″ _address=”1″][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”3.25″ _i=”0″ _address=”1.0″][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”3.25″ custom_padding=”|||” _i=”0″ _address=”1.0.0″ custom_padding__hover=”|||”][et_pb_text _builder_version=”3.27.4″ _i=”0″ _address=”1.0.0.0″]<\/p>\n
\u00c5ldrande \u00e4r associerat med en f\u00f6rs\u00e4mring i de flesta fysiologiska system (kardio-pulmonella, muskulo-skeletala, vestibul\u00e4ra, visuella och proprioceptiva) med p\u00e5f\u00f6ljande f\u00f6rs\u00e4mring av den fysiska funktionen. Denna \u00e5ldersrelaterade f\u00f6rs\u00e4mring var tidigare ansedd som oundviklig, men forskning har visat att mycket av f\u00f6rs\u00e4mringen av fysisk funktion \u00e4r beroende p\u00e5 fysisk inaktivitet och \u201doutnyttjande\u201d. Detta \u00e4r av stor vikt, d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mringen beroende p\u00e5 outnyttjande kan hejdas eller v\u00e4ndas med hj\u00e4lp av tr\u00e4ning (IM kappa).<\/p>\n
Redan i 50-60-\u00e5rs\u00e5ldern observeras \u00e5ldersrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar i muskelstyrka och i de somatosensoriska systemen.<\/p>\n
Karakteristiskt f\u00f6r det muskuloskeletala systemet \u00e4r att muskelstyrkan minskar signifikant med \u00f6kande \u00e5lder. En f\u00f6rh\u00e5llandevis parallell minskning sker av muskelstyrka, total muskelmassa och kondition. Muskelsvaghet har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r bristande balansf\u00f6rm\u00e5ga hos mycket gamla personer och inneb\u00e4r d\u00e4rmed \u00f6kad risk f\u00f6r fall.<\/p>\n
I 70-\u00e5rs\u00e5ldern har vestibularisorganet f\u00f6rlorat ca 40% av sina h\u00e5r- och nervceller (Rosenhall och Rubin 1975). Det vestibul\u00e4ra systemet kan f\u00f6rs\u00e4mras asymmetriskt och har visat sig vara en bidragande orsak till ostadighet och fall (Kristinsdottir et al. 2001).<\/p>\n
\u00c4ven det visuella systemet f\u00f6r\u00e4ndras med \u00f6kad \u00e5lder. B\u00e5de synsk\u00e4rpa, konstrastseende och synf\u00e4lt minskar. J\u00e4mf\u00f6rt med yngre \u00e4r \u00e4ldre mer beroende av visuell information f\u00f6r att klara av att h\u00e5lla balansen i olika situationer.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5verkas cellerna i leder, muskler och hud vilket ger f\u00f6rs\u00e4mrad proprioception. Det kan exempelvis leda till sv\u00e5righeter att g\u00e5 p\u00e5 oj\u00e4mnt underlag.<\/p>\n
\u00c4ldre personer kan oftast kompensera om sensorisk information fr\u00e5n ett system \u00e4r bristf\u00e4llig eller saknas. De har st\u00f6rre sv\u00e5righeter om informationen fr\u00e5n tv\u00e5 av de tre sensoriska systemen minskas och de helt m\u00e5ste f\u00f6rlita sig p\u00e5 endast ett av systemen.<\/p>\n
\u00d6vningarna i v\u00e5rt program \u00e4r sammansatta s\u00e5 att alla de somatosensoriska systemen stimuleras.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n