Den åldrande människokroppen svarar bra på träning

Tänker du att du att äldre personer är för gamla för att träna? Gör inte det. Enligt forskning svarar även den åldrande människokroppen bra på enklare träning och kan i förlängningen minska risken för fallolyckor, benbrott och förtida död.

Åldrande är associerat med en försämring i de flesta fysiologiska system (kardio-pulmonella, muskulo-skeletala, vestibulära, visuella och proprioceptiva) med påföljande försämring av den fysiska funktionen. Denna åldersrelaterade försämring var tidigare ansedd som oundviklig, men forskning har visat att mycket av försämringen av fysisk funktion är beroende på fysisk inaktivitet och ”outnyttjande”. Detta är av stor vikt, då försämringen beroende på outnyttjande kan hejdas eller vändas med hjälp av träning (IM kappa).

Redan i 50-60-årsåldern observeras åldersrelaterade förändringar i muskelstyrka och i de somatosensoriska systemen.

Karakteristiskt för det muskuloskeletala systemet är att muskelstyrkan minskar signifikant med ökande ålder. En förhållandevis parallell minskning sker av muskelstyrka, total muskelmassa och kondition. Muskelsvaghet har en avgörande betydelse för bristande balansförmåga hos mycket gamla personer och innebär därmed ökad risk för fall.

I 70-årsåldern har vestibularisorganet förlorat ca 40% av sina hår- och nervceller (Rosenhall och Rubin 1975). Det vestibulära systemet kan försämras asymmetriskt och har visat sig vara en bidragande orsak till ostadighet och fall (Kristinsdottir et al. 2001).

Även det visuella systemet förändras med ökad ålder. Både synskärpa, konstrastseende och synfält minskar. Jämfört med yngre är äldre mer beroende av visuell information för att klara av att hålla balansen i olika situationer.

På samma sätt påverkas cellerna i leder, muskler och hud vilket ger försämrad proprioception. Det kan exempelvis leda till svårigheter att gå på ojämnt underlag.

Äldre personer kan oftast kompensera om sensorisk information från ett system är bristfällig eller saknas. De har större svårigheter om informationen från två av de tre sensoriska systemen minskas och de helt måste förlita sig på endast ett av systemen.

Övningarna i vårt program är sammansatta så att alla de somatosensoriska systemen stimuleras.